IMG_0526Munkastigen är en gammal led mellan Ramundeboda klosterruin och Olshammar. Det antas att munkarna i Ramundeboda vandrade denna väg ned till Vättern för att där ta sig vidare sjövägen. Leden har numera förlängts och sträcker sig mellan Olshammar och Riseberga kloster. Leden innehåller flera viktiga historiska platser som berör pilgrimsliv.

IMG_0513Leden går delvis genom Tivedens trolska skogar där den passerar stigar, raviner och smala pass.  Man förstår hur svårt det har varit att ta sig igenom denna naturliga ”Gräns” mellan ”Götar” och ”Svear”. Naturen bjuder verkligen upp sig och det är lätt för vandraren att hitta på leden. Ett antal lägerplatser med övernattningskojor finns utefter sträckan. Men sovsäck och kanske ett lättare tält kan vara bra att ta med sig eftersom vindskydden inte alltid kan garantera utrymme för alla.

Var inte förvånad om du stöter på vilda djur såsom älg, rådjur och räv. Har du riktigt tur kan du kanske få se en varg. Området lockar många turister och du kommer att passera eller gå på andra leder, såsom Bergslagsleden och kanotled.

Leden är totalt 96 km och lämpligen delar man upp den på 5 etapper. Klicka på följande länk där du enkelt får fram kartor och vägbeskrivnignar

Birgittakyrkan i Olshammar

Kyrkan har fått namnet efter Heliga Birgitta som enligt traditionen lät bygga en kyrka här. Hennes man, Ulf Gudmarsson, ägde dåvarande Olshammar. Här finner vi också ”Birgittastenen” där traditionen säger att hon ställde sig på när hon skulle ta sig upp på hästryggen. Du kan läsa mer om kyrkan här.

IMG_0580
Ramundeboda klosterruin

Klostret i Ramundeboda är spännande. Här låg Sveriges enda konvent av Antonitorden. Munkarna lär ha kommit hit år 1475 eller några år tidigare. Klostret stängdes redan 1527 i samband med reformationen.

Antonitbröderna viktigaste sysselsättning i i Ramundeboda var att ge härbärge och mat till pilgrimer och andra resande. Vidare drev man svinuppfödning.

Normalt drev Antonitorden sjukvård som kanske den viktigaste uppgiften och lär sannolikt även gjort det till viss del i Ramundeboda. Läs med om Antonius och Ramundeboda.

Skagershults gamla kyrka

Skagershults_gamla_kyrka_2

Träkyrkan i Skagershult uppfördes 1861. Kyrkan är en kopia på Tångeråsa kyrka, som tidigare var den församling man tillhörde. Mellan Skagershult och Tångeråsa finns en stor mosse (Skagerhultsmossen) med en vandringsstig som församlingsborna använde. Den var svårforcerad och när likkistorna skulle transporteras fån Skagershult till församlingskyrkan för begravning så kunde det göras först när marken var frusen. Stigen kallas än i dag för ”Likvägen”

Kyrkan är byggd av liggtimmer. Tak och väggar är klädda med spån

Tångeråsa kyrka

Tångeråsa kyrkaDen lilla träkyrkan i Tångeråsa är en av ett tiotal träkyrkor som finns bevarade från medeltiden i Sverige. Tångeråsa kyrka har byggts i etapper. Dendrokronologiska dateringar av flera träprover från kyrkans trästomme visar att koret byggdes under slutet av 1290-talet och långhuset 50 år senare. Den timrade stommen skyddas idag av svarttjärade träspån. I ett tidigare skede har kyrkan även varit rödfärgad. Kyrkans väggspån har bytts vid olika tillfällen och speglar därför på ett intressant sätt kyrkans långa byggnadshistoria. Några av de allra äldsta väggspånen finns på ena korväggen. Spån som hittats inuti kyrkan med liknande form har daterats till 1300-talets början.

Spår efter medeltida väggmålningar

Det medeltida kyrkorummet var mörkt, kyrkans fönster var både få och små. Församlingen stod i dunklet och lyssnade på prästen som höll mässa och läste ur bibeln på latin. Invändigt var den medeltida kyrkan försedd med väggmålningar, åtminstone i koret. I samband med konservering av altartavlan år 2009 hittade man rester efter målningar på timmerväggen bakom altartavlan. Vi vet inte exakt när dessa målningar är gjorda, troligen någon gång under 1400-talet men de kan också vara äldre. Eftersom den medeltida kyrkans kor var avdelat från kyrkorummet var det troligen bara prästen och hans medhjälpare som såg dessa målningar. Med tiden blev dessa målningar omoderna och målades över med en gråvit färg, troligen någon gång under 1600-talet. Ytterligare rester efter korets medeltida målningar finns på två stockar under predikstolen, stockar som tidigare suttit i korets norra vägg.

Dopfunt från en äldre kyrka?

Under de 700 år kyrkan funnits på platsen har skiftande ideal och förändrade gudstjänstordningar satt sin prägel på kyrkorummet. Predikstol, läktare och bänkinredning är exempel på inredning som tillkommit genom åren. Under 1930-talet genomfördes en stor invändig restaurering. Då togs i stort sett hela den fornnordiskt inspirerade inredningen från 1880-talet bort och ersattes av en inredning som istället skulle efterlikna 1600-1700-talens kyrkorum. Kyrkans äldsta föremål är en stor dopfunt i sten, troligen är den från 1200-talets mitt. Kanske kommer den från en tidigare kyrka på platsen?

Familjen som satt sin prägel på kyrkan under 200 år

På den lilla kyrkogården finns en klockstapel från 1659 med en för medeltiden ovanligt stor klocka. Nordväst om kyrkan ligger en timrad bod som tidigare fungerade som vapenhus (byggt 1694) framför den 1805 igensatta sydingången. I kyrkogårdens nordostliga hörn står ett vitputsat gravkapell från omkring 1770. Det är byggt för familjen Falkenberg på den närliggande Trystorps gård. En gård som under lång tid var socknens största och mest betydelsefulla gård. Vid slutet av 1500-talet ägdes Trystorp av kyrkan men kom därefter att ägas av familjen Falkenberg under dryga 200 år (1603-1816). Släkten Falkenberg har bekostat en hel del av kyrkans invändiga inredning, såsom predikstol, orgel (länets äldsta!) och dopbord. Deras vapen finns målade på de främsta bänkarna i kyrkan, där också familjen satt vid sina besök i kyrkan. Framför kyrkans ingång ligger en ovanlig gravsten, en så kallad stavkorshäll. Det är en medeltida gravsten, troligen reserverad för någon betydelsefull person. Strax intill kyrkan finns flera andra byggnader med anknytning till kyrkan; skola, fattigstuga, klockargård, kantorsbostad samt ett kyrkstall.

Riseberga kloster

Riseberga - 1Riseberga kloster var ett nunnekloster av cisterciensorden i Edsbergs socken i Lekebergs kommun, nära Fjugesta i Närke. Klostret var verksamt från åtminstone 1180 till 1534

Klostret anlades i slutet av 1100-talet som dotterkloster till Vreta. Det anses vara bekräftat från omkring år 1180. För byggnaderna användes kalksten. Klostret nämndes flitigt vid denna tid. Jorden till egendomen skänktes år 1202 av jarlen Birger Brosa, och hans maka änkedrottning Birgitta. Änkedrottning Birgitta blev nunna i Riseberga efter Birgers Brosas död 1202 och anses vara klostrets första kända nunna. Hon blev även gravsatt där. Klostret fick med tiden ett mycket stort jordinnehav, och ägde 224 gårdar, kvarnar, gruvor och kyrkor i Närke, Södermanland, Värmland, Västergötland, Östergötland och på Öland, samt tomter i Örebro. År 1212 tillerkändes klostret genom kungligt gåvobrev rätten till all egendom som konfiskerades från dömda brottslingar för brott begångna i dess trakt.

Hela Edsbergs socken låg under klostret, och Riseberga var därför skyldig att hålla präst till sockenfolkets tjänst. Riseberga var ett så kallat administrationskloster under Julita och Alvastra kloster. Det var ett nunnekloster men där fanns också ett mindre antal ”lekbröder” för nunnornas assistans. Dessa bodde utanför klostermuren. Klostret låg nära vildmarken, och det ska ha förekommit vid flera tillfällen att nunnor och munkar från Riseberga tillbringade en tid som eremit ute i ödemarken. Klostret genomled en farlig period under 1380-talets stridigheter: år 1384 plundrades klostret, troligen av legoknektar tillhörande kung Albrekt av Mecklenburg, och dess medlemmar flyttade för en tid från klostret. År 1527 drogs klostret in till kronan under reformationen. Nunnorna kvarlevde dock i klostret i ytterligare sju år. År 1534 flyttade de återstående nunnorna, då endast bestående av abbedissan och två nunnor. De tros ha ansökt om att bli emottagna vid ett kloster utomlands.

Föreståndare

Abbedissorna är endast ofullständigt kända.

  • Ragnfrid (1300-talet)
  • Märta Ydsdotter
  • Helena Gisladotter
  • Margareta
  • Greta (cirka 1378-1384)
  • Ragnhild (1437)
  • Kunigunda (1400-talet)
  • Christina Pedersdotter (1508)
  • Dorotea (1515)

Kronologi

  • 1202 : Sveriges änkedrottning Birgitta Haraldsdotter blir medlem av Riseberga kloster.
  • 1341 : Ulf Gudmarsson och Birgitta Birgersdotter (Heliga Birgitta) insätter sin dotter Ingeborg som novis i Riseberga. Även dottern Katarina, som utbildades i klostret, kom senare dit som novis.
  • 1384 : Riseberga plundras, troligen av legoknektar.
  • 1527 : Klostret stängs och dess egendom dras in till staten av Gustav Vasa.
  • 1534 : De sista nunnorna lämnar klostret.
  • 1546 : Klostret ödeläggs av eldsvåda, och byggnaderna brinner ned. Vådeld eller åsknedslag var den troliga brandorsaken.
  • 1650 : Edsbergs kyrka byggs ut med sten från klosterruinen och kyrkporten är också från klostret
  • 1820-talet : en kalkugn anläggs i själva klosterruinen.
  • 1800-talet : ölfat upptäcks i klosterkällaren med fortfarande drickbart öl.
  • Ovan jord finns idag bara ett gavelparti av kyrkan kvar.

Follow

Get every new post on this blog delivered to your Inbox.

Join other followers: