Ca 1781 – 1 februari 1856

Trots att vi nästan inte vet någonting om Frederiks bakgrund och har även väldigt lite fakta i övrigt om honom så blir han ändå, tack vare författaren Anton Gaardboe, en av de mer kända nattmännen i Vendsyssel, som ligger i norra Jylland

Frederik hade aldrig en fast adress under sitt vuxna liv. Han levde som en vandrare med alla sina tillhörigheter på ryggen. Han kom att kallas för ”Rackar Frederik” och var, som många andra nattmän gäst i rätten. Att tigga, bettla och gå från gård till gård var hans möjlighet att överleva och han gjorde så trots att det var förbjudet.

Enligt rakkerdatabasen i Danmark antas det att det kan vara denna Frederik som vid 10 års ålder tjänstgör som tjänstefolk hos husbonden Hans Gregersen i Viborg Köpstad. I så fall kan Frederik ha sitt ursprung från denna trakt även om han senare hamnar i Vendsyssel.

I förhörsprotokollen från Dronninglunds häradsrätt 1837 kan man konstatera att Frederiks far’s hette Zakarias Frederiksen. Några uppgiter om sin mor kunde han inte lämna då  han inte hade någon aning om vem hon var eller vad hon hette. Han visste inte om han själv var döpt och konfirmerad. och han hade aldrig gått i skolan och var aldrig tidigare straffad.

Han anger i förhöret att han levde tillsammans med en kvinna vid namn Juliane och att de hade 2 döttrar samt en son, vilket inte var sant eftersom vi känner till fler barn. (Att leva tillsammans utan äktenskap vid denna tid brukade innebära 1 års straffarbete på tukthus). Vi vet, via andra uppgifter från Frederiks son, att Juliane och Frederik fick flera barn och att 11 av dem levde 1843.

Rackar Frederik’s utseende

Den beskrivning som man finner berättar att han var en liten spinkig man. Kroppshållningen var inte den bästa då det anges att han har ”en framåtböjd kroppsform” Han hade vitt hår och skägg.

Det sägs att Rackar Frederik också var läskunnig vilket var mycket ovanligt bland nattmännen. Det finns de som därför antar att han var son till en präst alternativt lärare.

Han var ofta påverkad av sprit och kunde då vara riktigt otrevlig, men som nykter var ha beskedlig och riktigt trevlig. Det sägs att när han väl kom upp på skorstenen, för att sota den, så var det en fröjd att få höra hans vackra stämma och muntra sång.

Han sågs ofta i en hög hatt som var byggd i två etager.

Rackar Juliane

Hans hustru skall ha varit dotter till Racker Anders och beskrevs som en mycket vacker och slank kvinna. Hon var inte heller döpt eller konfirmerad. Det berättas att om kvällarna var Frederik och Julianes barn nakna eftersom deras kläder skulle tvättas och lappas vilket sköttes av Frederik, medan Juliane tog arbetsuppgifterna som att kastrera hundar och katter. (jämställt redan 1830-talet?)

Men när de båda var berusade så blev det ofta bråk vilket ledde till att Juliane blev misshandlad. Juliane avlider 1840, 57 år gammal.

Vinter 1856 hittar man Rackar Frederik liggandes på vägen mellan Östra Brönderslev och Nibstrup. Han orkar inte gå längre. hans krafter är slut. Han transporteras till fattigstugan men en familj som bodde i byn tog honom hem till sig. Där avlider han några dagar senare, den 1 februari 1856, 73 år gammal.

Kyrkoboken anger att han var änkeman (även om det redan då var allmänt känt att paret aldrig var vigda)

1856-02.01: Død

Udskrift af øster Brønderslev sogns kirkebog 1846-1860LAN C 85 – 06Døde: Mandkjøn

Lbnr.: 4

Dødsdagen: d. 1ste Februar 1856

Begravelsesdagen: d. 10. Februar 1856

Afdødes navn: Frederik Zachariassen

Afdødes Stand: Haandtering og Opholdssted: Almisselem, Enkemand, hørte til Natmandsfolkene, havde intet Hjem.

Afdødes Alder:  73 Aar.

Anm.:  Alderdomssvaghed.

Nedan följer uttdrag från rättsprotokoll
19 oktober 1849
Dronninglund herreds politiprotokol 1848-1851,
LAN B 28 H -53113/1849

Sagen blev igien foretaget.

Den constituerede Dommer fremlagde en Skrivelse af 21de denne Maaned fra Herredsfogeden i Han Herreder samt en dermed fulgt Udskrivt af Han Herreders Politiprotokol, og bemærkede han, at den dermed fulgte Dyne var modtaget i en forseglet Pakke. Skrivelsen tages til Indlemmelse og Ud- skrivten til Vedfølge.Af Arresten fremstilledes Arrestanten Zacharias Frederiksen. Han vedblev sin tidligere Nægtelse af at have været i Besiddelse af nogen Dyne eller at have solgt en saadan.

Af den tilstedeværende Pakke, hvis Segl Rettens Vidner undersøgte og erklærede ubeskadiget, udtoges derpaa Dynen. Den forevistes Arrestanten, men erklærede han, skjøndt alvorlig formanet til Sandhed, at denne Dyne ingenlunde har været i hans Besiddelse eller af ham er solgt, ligesom han overhovedet ikke har seet den før nu.

Saa fremstilledes Arrestantinden Mette Marie Jensdatter, der formanet til Sandhed forklarede, at hun aldeles maa vedblive sin tidligere Forklaring om, at hverken hun eller Zacharias i de sidste 7 Maaneder har været i Besiddelse af nogen Dyne eller Dynevaar. Forevist den hertilstedeværende Dyne udsiger hun, skjøndt gjentagne Gange formanet til Sandhed, at det er første Gang nu at hun seer den, saa at den ei tidligere har været i deres Besiddelse.

For Retten mødte derpaa Jens Huus’s Kone af Woersaae, der paa Anledning forklarede: Et Par Dage før Sæbye Sommermarked i Juli Maaned d. A., hvilket Marked falder den 10. Juli, indfandt Zakarias Frederiksen og et Fruentimmer sig tillige med Zacharias’s Fader Frederik Zachariasen hos Compd. og Mand. De fik Compd.’s Mand til at hente dem Potte Brændeviin i Woersaa Kro, hvilken de fortærede. Jens Huus gik bort efter deres Ankomst ud i Marken, saa at Compd. med sit spæde Barn alene var hiemme. De Ankomne bleve, især begge Mandfolkene, beskjænkede af Brænde- viinen, og de gjorde dem jævnlig ærinde ud i Frammerset, hvor et Compd. og Mand tilhørende Dynevaar hang paa Ovnen. Hen paa Aftenen skiltes Zacha- rias og Fruentimmeret, hvis Navn Compd. ikke veed, fra den Gamle Frederik Zachariasen, der erholdt Tilladelse til at maate blive og tage Ophold i Laden om Natten. De Bortdragende ommeldte, at de vilde søgt til [Pilvare] for dersteds at søge Natteleie, og blev det aftalt, at Frederik næste Morgen skulde møde dem ved Præstebro, hvor de vilde paabegynde et Fiskerie ved Aaen. Kort efter Zacharias’s og Fruentimmerets Bortgangsavnede Compd. det ovenmeldte Dynevaar, der havde ligget paa Ovnen, hvisaarsag Compd. strax fattede Mistanke til Zacharias og Fruentimmeret for at have stiaalet det. Da derpaa hendes Mand Jens Huus kom hjem, fik Compd. denne og hendes egen Fader Anders Andersen, der opholdt sig hos Compd.’s Søster i et Huus lidet vesten for Compd.’s Hjem, hvor han endnu boer, til at sætte efter dem. Det bragtes da i Erfaring, at Zacharias og Fruentimmeret var gaaet vester efter, hvilket fortaltes af Christen Skougaard i Woersaae og Snedker Jens Gregers i Woersaae samt af Peder Danskes Hustru Ane i Faurholt, hvilke samtlige udsagde, at Zacharias var bærende en Pakke. Jens Huus og hans Medfølge kunde imidlertid ikke indhente dem, men maatte tage tilbage med uforrettet Sag. Compd. talte med den gamle Frederik Zachariasen, der som meldt havde faaet Ophold i deres Lade, om Morgenen ved hans Bortreise. Han var ikke i Besiddelse af noget og kan altså ikke have stiaalet Dynen. Denne beskrives af Compd. at være et Vaar uden Fyld, hvidt med røde Striber, forsynet med tvende Lapper. Om Zacharias og Fruentimmeret havde Ophold i [Pilvare] om Natten, veed Compd. ikke, hun antager det næppe, fordi de tog Veien vester paa, hvilket fjerner dem fra [Pilvare]. Compd kan nok gjenkende det stiaalne, naar hus seer det. Den hertilstedeværende Dyne forevistes hende, men erklærede hun, at denne er hvid med sorte Striber og forsynet med Fyld, ikke er den hende frakomne. Compd. veed ikke at have hørt, at Zacharias eller Fruentimmeret ellers der i Egnen have giort sig skyldige i noget Ulovligt.

Compd.’s Mand er syg formedelst et daarligt Been, og kunde derfor ikke møde idag efter Indkaldelse. Hun antager, at han vil kunde møde sidst i denne Uge. Peder Danske og Hustrue er fraværende til Hals Marked.’

Derefter fremlagdes en Skrivelse af 22. dennes fra Amtet samt den dermed fulgte Domsact med 15 Bilage i en mod begge Arrestanter under 28 Febr. f. A. paadømt Justitssag, Skrivelsen til Indlemmelse, Domsacten med Bilage til Vedfølge.De afgivne Forklaringer oplæste og ratihaberede, Arrestanterne til Arresten afgivne, den Mødte dimitteret , Sagen udsat.

Follow

Get every new post on this blog delivered to your Inbox.

Join other followers: